I en underbar grupp på facebook kom frågan vilka råd vi som är över 40 år skulle ge till kvinnor som är runt 30. Jag tycker det viktigaste är att hitta en balans mellan att våga leva sitt liv och göra det som är kul och meningsfullt, utan att stressa och försöka göra allt på en gång. När jag själv var runt 30 hade jag den här dikten på kylskåpet, den håller än!
Om jag fick leva ett liv till
då skulle jag göra fler misstag nästa gång.
Jag skulle koppla av mera och vara mjukare.
Jag skulle vara mer galen än jag varit på den här resan.
Det är få saker jag skulle ta på allvar längre.
Jag skulle ta fler chanser, bestiga fler berg,
korsa fler floder och simma i fler sjöar.
Jag skulle äta mera glass och färre bönor.
Jag kommer kanske att ha fler verkliga bekymmer
men jag skulle ha färre inbillade. Ni förstår … jag är sådan där människa som lever
försiktigt och sunt timme efter timme, dag efter dag.
Oh, visst har jag haft mina fina stunder,
och om jag fick göra om det
skulle jag försöka att bara ha stunder.
En stund efter en annan
Istället för att leva så många år i förväg. Jag har varit en sådan där person som aldrig går någonstans
utan termometer, varmvattenflaska, regnkappa och fallskärm.
Om jag fick leva en gång till skulle jag packa mindre i väskan. Om jag fick leva mitt liv en gång till skulle jag börja
gå barfota tidigare om vårarna och
fortsätta med det längre in på höstarna.
Jag skulle dansa mera och åka mera karusell
och fånga fler snöflingor
och plocka flera tusenskönor. Om jag fick leva mitt liv en gång till
skulle jag aldrig mer vara rädd. Om jag kunde leva om mitt liv!
Men du förstår, det kan jag inte.
Dikten är skriven av 85-åriga Nadine Stair Louiseville, Kentucky, när hon låg för döden. Hennes läkare har sedan spridit den över världen.
Comments